Kort historik om Styrsöbolaget
Styrsö vid Styrsö Bratten. Foto Träff 1929.
Ångbåtstrafiken startar
Skärgårds- och hamntrafiken har gamla anor. Redan 1837 sattes den första ångslupen i trafik i hamnen. Från 1850-talet industrialiserades delar av Hisingssidan främst genom tillkomsten av varven. Detta gav underlag för utökad ångslupstrafik. Söndagar ordnades ibland utflykter till skärgården. Främsta utflyktsmålet blev Styrsö Bratten där det fanns ett värdshus. Där skapades snart Styrsö Havsbad med badhus, restaurang och hotell. Från sommaren 1867 trafikerade Göteborgs Ångslupsbolag reguljärt Styrsö. Bolaget ombildades 1872 till Göteborgs Nya Ångslups AB och expanderade snabbt med nya linjer till både Södra och Norra skärgården. Bolagets stolthet var ångaren Styrsö som byggdes 1907 och senare kom att gå i trafik för Styrsöbolaget ända till 1992. Ångslupsbolaget fick ekonomiska problem under första världskriget och gick i konkurs hösten 1921.
Styrsö II, Vira och Styrsö vid Styrsö Bratten. Foto Träff 1929.
Första Styrsöbolaget
1922 bildade några öbor Styrsö Nya Trafik AB som allmänt kom att kallas Styrsöbolaget. Samma år började AB Styrsö Havsbad egen trafik. Dessa båda gick samman 1928. Med ångbåtarna Styrsö, Styrsö II, Vira, Vira II samt motorstånkorna Aldebaran och Neptun utvecklades trafiken vidare. 1930-talet var gyllene år för skärgårdstrafiken. Bolaget ombildades 1935 till Styrsö Trafik AB som satsade stort och lät bygga de motordrivna Disa och Vesta 1936 resp 1937 samt köpte in ångaren Göta 1936 och motordrivna Hakefjord II 1945. Andra världskriget satte stopp ett tag för utvecklingen av båttrafiken.
Disa vid Vrångö. Foto Gunnar Söderberg 1970.
Fler turer för arbetspendlare
Göteborgs stad blev 1949 ägare av Styrsöbolaget. Bolaget satsade på en fortsatt förnyelse av flottan och 1950 tillkom rundtursbåten Långedrag samt skärgårdsbåtarna Ylva 1951 och Fröja 1952. Ångbåtarna såldes utom Styrsö som motoriserades. Huvuddelen av trafiken kördes från Skeppsbron i city ända fram till mitten av 1960-talet när behovet av arbetspendling tvingade fram en omläggning av trafiken till Saltholmen. Med kortare resor kunde trafiken utökas utan större kostnader. På Saltholmen var konkurrensen om passagerarna knivskarp mellan Styrsöbolaget och taxibåtarna som också bedrev trafik enligt tidtabell. 1971 fick Styrsöbolaget nya snabbgående Harry Hjörne som gav bättre trafik och slog ut taxibåtarna.
1969 uppdelades ansvaret för båttrafiken mellan Göteborgs stad och Styrsö kommun och det nuvarande AB Göteborg–Styrsö Skärgårdstrafik bildades. 1972 övertog Styrsöbolaget Charles Erickssons linjer till Brännö Rödsten och St Förö samt båtarna Aina, Daga och Roland. Samma år övertogs från Göteborgs Hamnstyrelse den kvarvarande färjelinjen Haket–Lindholmen och färjan Dan Broström. 
Fröja vid Brännö Rödsten. Foto Gunnar Söderberg.
Spårvagnstaxa och nya båtar
Styrsö kommun införlivades 1974 med Göteborgs stad och båtarna fick då samma biljettaxa som spårvagnar och bussar. För resenärerna blev det billigare att resa. De följande åren ökade antalet resenärer snabbt och en nybyggd generation båtar ersatte de flesta av de äldre båtarna. Den första var Ejdern 1975 följd av Silvertärnan 1976, Vipan 1978, nya Fröja 1980, Skarven 1981 och nya Silvertärnan 1986. Kraven på större och bekvämare båtar resulterade nya isgående Ylva 1989 och Vesta 1998.
Genom årens lopp har såväl antalet invånare i skärgården som trafikutbudet ökat och kommer med all säkerhet fortsätta så även i framtiden. Under 2009 reste 1 920 000 resenärer med skärgårdsbåtarna. 
Gamla Göta vid Saltholmen. Foto Gunnar Söderberg 2005.
Från muskler till gaffeltruck
Godstrafiken kördes från början av 1950-talet med Hakefjord II och Aldo. Den senare ersattes 1966 med skutan Solamit. 1978 inleddes en ny epok när lastfärjan Göta sattes i trafik och godset kunde lastas och lossas med gaffeltruck via stävramp. Tidigare hade handlastning, vinschar och kranar använts. Bilfärjan Vira köptes begagnad 1979 och namnändrades till Älv-Vira i samband med ombyggnad 2003.
1990 tillkom nybyggda bilfärjan Ärlan. År 2005 inköptes lastfärjan Göta II som efter ombyggnad sattes i trafik under maj 2006. I oktober 2007 flyttade färjorna till en ny terminal i Fiskebäck. Trafiken körs efter upphandling på uppdrag av Göteborgs stad, Trafikkontoret. Färjorna transporterade under 2009 ca 6 700 ton gods och 5 600 nyttofordon. 
Älv-Snabben 4 vid Klippan. Foto Erik Ahlquist.
Älvsnabbentrafiken
I hamnen projekterades i slutet av 1980-talet nya bostadsområden, skolor och andra verksamheter på de gamla varvsområdena. Styrsöbolaget fick 1990 i uppdrag att vara operatör för den nystartade Älvsnabbenlinjen från Lilla Bommen via Lindholmen till Eriksberg. Samtidigt upphörde den gamla färjelinjen till Lindholmen. Linjen trafikerades med de små vattenjetdrivna Älv-Snabben 1 och 2. Linjen förlängdes 1991 till Klippan. Trafiken blev snabbt en succé och båtarna för små. 1993 sattes Älv-Snabben 3 (ex Ejdern) in i trafiken.
Linjen trafikeras sedan 1994 resp 1995 av nybyggda Älv-Snabben 4 och 5 samt den äldre Älv-Snabben 3. Under 2009 uppgick antalet resenärer till 1 440 000. På Västtrafiks uppdrag
Passagerartrafiken i skärgården och på älven körs efter upphandling på uppdrag av Västtrafik, som är huvudman för all kollektivtrafik i Västra Götaland. Sommaren 2000 privatiserades Styrsöbolaget och ägs sedan januari 2004 av Veolia Transport Sverige AB. 
Snabbåten Rygerfjord provkörs med 30 knop. Foto Gunnar Söderberg 2005.
Mot framtiden
Västtrafik och Trafikkontoret har under 2007 godkänt att Styrsöbolaget anskaffar två snabbfärjor främst för sträckan Saltholmen-Donsö-Vrångö. Under våren 2005 testades kolfiberkatamaranen Rygerfjord med gott resultat både vad det gäller komfort, svallvågor och bränsleförbrukning. Rygerfjord var en helt ny typ av snabbfärja som utvecklats i Norge.
Sommaren 2008 beställdes två nya snabbfärjor vid norska varvet Brödrene Aa. De nya snabbfärjorna får namnen Valö och Rivö. De kommer att bli större än Rygerfjord och därmed bättre anpassade för trafiken i södra skärgården. De blir 27 m långa och 8,4 m breda med plats för 163 passagerare i bekväma stolar. Farten blir 28 knop med full last. De nya snabbfärjorna kommer att levereras i april respektive juni 2010 och sätts i trafik efter intrimning och utbildning av personal.
|