Kort historik om Styrsöbolaget
Ångbåtstrafiken startar
Skärgårds- och hamntrafiken har gamla anor. Redan 1837 sattes den första ångslupen i trafik i hamnen. Från 1850-talet industrialiserades delar av Hisingssidan främst genom tillkomsten av varven. Detta gav underlag för utökad ångslupstrafik. Söndagar ordnades ibland utflykter till skärgården. Främsta utflyktsmålet blev Styrsö Bratten där det fanns ett värdshus. Där skapades snart Styrsö Havsbad med badhus, restaurang och hotell. Från sommaren 1867 trafikerade Göteborgs Ångslupsbolag reguljärt Styrsö. Bolaget ombildades 1872 till Göteborgs Nya Ångslups AB och expanderade snabbt med nya linjer till både Södra och Norra skärgården. De flesta av Ångslupsbolagets båtar hade fågelnamn; Dufvan, Ejdern, Falken, Lärkan, Svalan, Svanen och Ärlan men även andra namn såsom Vira. Svea, Göta och Styrsö.
Styrsö Havsbad, som ägdes av kapitalstarka intressenter, var vid förra sekelskiftet missnöjda med Ångslupsbolagets sätt att sköta trafiken. Havsbadet beställde två nya båtar inför sommaren 1904. Dessa fick namnen Styrsö I och Styrsö II. Ångslupsbolaget svarade med den nybyggda Styrsö som levererades 1907. Den hade kapacitet för 290 passagerare och med en ångmaskin på 283 hkr gjorde den 12 knops fart. Under några år blev det en hård konkurrens mellan Badhusbolaget och Ångslupsbolaget. Det slutade med en uppgörelse 1908 när Badhusbolagets ägare övertog aktiemajoriteten i Ångslupsbolaget. Styrsö I och II såldes inom kort till Oslo.
Ångslupsbolaget fick ekonomiska problem under första världskriget och gick i konkurs hösten 1921. Våren 1922 köptes båtarna av AB Styrsö Havsbad för att säkra trafiken till Styrsö. De behöll dock bara Styrsö och den isgående vinterbåten Ejdern byggd 1899, som fick det nya namnet Styrsö II. Resten av båtarna såldes till andra rederier.
Första Styrsöbolaget
1922 bildade några öbor Styrsö Nya Trafik AB som allmänt kom att kallas Styrsöbolaget. Samma år började AB Styrsö Havsbad egen trafik. Dessa båda gick samman 1928. Med ångbåtarna Styrsö, Styrsö II, Vira, Vira II (f d Falken) samt motorstånkorna Aldebaran och Neptun utvecklades trafiken vidare. Motorstånkorna var fiskebåtar som byggts om för passagerartrafik. De gjorde ca 7 knops fart och drevs av stånkande tändkulemotorer. De var billiga i drift och användes främst under lågsäsongen. Ångbåtarna var tystgående, relativt bekväma och gjorde 10-12 knops fart men dyra i drift och användes främst i sommartrafiken. Under isvintrar svarade den kraftiga Styrsö II för trafiken. 1930-talet var gyllene år för skärgårdstrafiken.
Bolaget ombildades 1935 till Styrsö Trafik AB som med nytt kapital satsade stort och lät bygga de dieselmotordrivna Disa och Vesta 1936 resp 1937. De gjorde 10 knops fart, var isgående och ersatte motorstånkorna i vintertrafiken. Två begagnade båtar ångaren Göta inköptes 1936 och motordrivna Hakefjord II 1945. Andra världskriget satte stopp ett tag för utvecklingen av nya båtar.
Fler turer för arbetspendlare
Göteborgs stad blev 1949 ägare av Styrsöbolaget. Bolaget satsade på en fortsatt förnyelse av flottan och 1950 tillkom rundtursbåten Långedrag, 1951 isgående skärgårdsbåten Ylva och 1952 sommarbåten Fröja. Ångbåtarna såldes utom ångaren Styrsö som motoriserades 1952. Huvuddelen av trafiken kördes från Skeppsbron i city ända fram till mitten av 1960-talet när behovet av arbetspendling tvingade fram en omläggning av trafiken till Saltholmen. Med kortare resor kunde trafiken utökas utan större kostnader. På Saltholmen var konkurrensen om passagerarna knivskarp mellan Styrsöbolaget och taxibåtarna som också bedrev trafik enligt tidtabell. 1971 fick Styrsöbolaget nya snabbgående Harry Hjörne som gav bättre trafik och slog ut taxibåtarna.
1969 uppdelades ansvaret för båttrafiken mellan Göteborgs stad och Styrsö kommun och det nuvarande AB Göteborg–Styrsö Skärgårdstrafik bildades. 1972 övertog Styrsöbolaget Charles Erickssons linjer till Brännö Rödsten och St Förö samt båtarna Aina, Daga och Roland. Samma år övertogs från Göteborgs Hamnstyrelse den kvarvarande färjelinjen Haket–Lindholmen och färjan Dan Broström.
Spårvagnstaxa och nya båtar
Styrsö kommun införlivades 1974 med Göteborgs stad och båtarna fick då samma biljettaxa som spårvagnar och bussar. För resenärerna blev det billigare att resa. De följande åren ökade antalet resenärer snabbt och en nybyggd generation båtar ersatte de flesta av de äldre båtarna. Den första var Ejdern 1975 följd av Silvertärnan 1976, Vipan 1978, nya Fröja 1980, Skarven 1981 och nya Silvertärnan 1986. Kraven på större och bekvämare båtar resulterade nya isgående Ylva 1989 och Vesta 1998. Gamla Styrsö såldes 1992 till Telemarkskanalen i Norge.
Från muskler till gaffeltruck
Godstrafiken kördes från början av 1950-talet med Hakefjord II och Aldo. Den senare ersattes 1966 med skutan Solamit. 1978 inleddes en ny epok när lastfärjan Göta sattes i trafik och godset kunde lastas och lossas med gaffeltruck via stävramp. Tidigare hade handlastning, vinschar och kranar använts. Bilfärjan Vira köptes begagnad 1979 och namnändrades till Älv-Vira i samband med ombyggnad 2003.
1990 tillkom nybyggda bilfärjan Ärlan. År 2005 inköptes lastfärjan Göta II som efter ombyggnad sattes i trafik under maj 2006. I oktober 2007 flyttade färjorna till en ny terminal i Fiskebäck.
Trafiken körs efter upphandling på uppdrag av Göteborgs stad, Trafikkontoret. Färjorna transporterade under 2011 ca 6 500 ton gods och 5 100 nyttofordon.
Älvsnabbentrafiken
I hamnen projekterades i slutet av 1980-talet nya bostadsområden, skolor och andra verksamheter på de gamla varvsområdena. Styrsöbolaget fick 1990 i uppdrag att vara operatör för den nystartade Älvsnabbenlinjen från Lilla Bommen via Lindholmen till Eriksberg. Samtidigt upphörde den gamla färjelinjen till Lindholmen. Linjen trafikerades med de små vattenjetdrivna Älv-Snabben 1 och 2. Linjen förlängdes 1991 till Klippan. Trafiken blev snabbt en succé och båtarna för små. 1993 sattes Älv-Snabben 3 (ex Ejdern) in i trafiken och 1994 och 1995 kom nybyggda Älv-Snabben 4 och 5.
I älvtrafiken används numera Älv-Snabben 4 och 5 samt Älv-Vira och Skarven. Älv-Snabben 3 är reservbåt. Under 2011 uppgick antalet resenärer till 1 650 000.
På Västtrafiks uppdrag
Passagerartrafiken i skärgården och på älven körs efter upphandling på uppdrag av Västtrafik, som är huvudman för all kollektivtrafik i Västra Götaland. Sommaren 2000 privatiserades Styrsöbolaget och ägs sedan januari 2004 av Veolia Transport Sverige AB.
Mot framtiden
Västtrafik och Trafikkontoret godkände 2007 att Styrsöbolaget anskaffar två snabbåtar främst för sträckan Saltholmen-Donsö-Vrångö. Under våren 2005 testades kolfiberkatamaranen Rygerfjord med gott resultat både vad det gäller komfort, svallvågor och bränsleförbrukning. Rygerfjord var en helt ny typ av snabbåt som utvecklats i Norge.
Sommaren 2008 beställdes två nya snabbåtar vid norska varvet Brödrene Aa. De nya båtarna fick namnen Valö och Rivö. De är 27 m långa och 8,4 m breda med plats för 163 passagerare i bekväma stolar. Farten är 28 knop med full last. De nya snabbåtarna sattes i trafik i juni respektive september 2010.
Genom årens lopp har såväl antalet invånare i skärgården som trafikutbudet ökat och kommer med all säkerhet fortsätta så även i framtiden. Under 2011 reste 1 998 000 resenärer med skärgårdsbåtarna. Södra skärgården har 4 500 bofasta invånare. Sommartid bor ca 13 500 personer på öarna.